Artemisia absinthium, äkta malört

Malört är en högväxt, flerårig och mycket aromatisk ört. Den kan bli mer än meterhög, men inte fullt så hög som släktesfränden gråbo (A. vulgaris). Stjälkar upprätta och rikt förgrenade. Bladen är dubbelt parflikiga, med platta, trubbiga flikar. De har en mjuk, silvergrå behåring både ovanpå och undertill, vilket ger dem en grågrön färg. Hela växten smakar bittert, och vid gnidning avger bladen en stark och angenäm doft.

Blomkorgarna är små, talrika och halvklotformade, och hänger i greniga klasar i toppen på stjälken och i grenspetsarna. Korgarna har gråludna holkfjäll, och blommorna är mer klargula än hos gråbon. Blomningen sker i juli–augusti. Frukten är päronformad.

Malörten är en gammal kulturväxt som odlades redan i det gamla Egypten. Den har använts som medel mot skadeinsekter, däribland mal. Som läkeört har den även använts mot Epelepsi, kolera och malaria samt som mag- och maskmedel.  

Nutida användning av växten är bland annat i olika "magstärkande" medel samt som krydda i brännvin och andra spritdrycker.

Växten innehåller tujon. I små doser fungerar detta ämne stimulerande, men i större doser är det giftigt, och även mindre doser av örten har visat sig kunna orsaka nervsjukdom, konvulsioner eller sömnsvårigheter. Bara doften av malört kan hos vissa orsaka huvudvärk.